Tarmfloran och Psykiska Ohälsa 🧠 - Medicinsk Klinik för Tarmhälsa, Matintolerans och Fetma

Tarmfloran och Psykiska Ohälsa

Som en viktig del i samspelet mellan människan och mikrobiotan har dessutom en dubbelriktad kommunikation mellan tarmen och hjärnan utvecklats som vi forskare kallar för gut-brain axis. Man kan säga att genom denna förbindelse kan mikrobiotan i tarmen kommunicera med hjärnan och hjärnan kan kommunicera med tarmen.

Mikrobiotan i tarmen påverkar hjärnan på olika sätt som forskningen håller på att reda ut fortfarande. Vi vet idag att både immunologiska och endokrina mekanismer är involverade som hormonerna i stressaxeln (t.ex. kortisol och adrenalin) samt signalsubstanser som neurotransmittorer (t.ex. serotonin och dopamin). Det finns också en direkt förbindelse mellan tarmen och hjärnan genom kroppens längsta nerv som kallas för vagusnerven. De utgående nervfibrerna reglerar autonoma funktioner som vi inte kan påverka med vår vilja (t.ex. pulsen). Inåtledande fibrer, som utgör ca 80% av alla fibrer i vagusnerven, signalerar till hjärnan hur tillståndet är i tarmen och andra organ.

Mikrobiotan och hjärnan kommunicerar med varandra via olika vägar inklusive:

-immunsystemet – Den tarmassocierade lymfoida vävnaden utgör 70% av kroppens immunsystem och kan föreställas som det största immunorganet i kroppen,

-tryptofanmetabolism, som är föregångaren till produktionen av Serotonin – Cirka 95% av Serotonin (5-HT) produceras av tarmslemhinnan enterokromaffinceller. Perifert är 5-HT involverat i regleringen av GI-utsöndring, rörlighet (smidig muskelsammandragning och avslappning) och smärtuppfattning, medan 5-HT i hjärnan är inblandad i att reglera humör och kognition.

Vagusnerven och det enteriska nervsystemet, som involverar mikrobiella metaboliter såsom kortkedjiga fettsyror, grenade aminosyror och peptidoglykaner. Många arter av Lactobacillus och Bifidobacterium producerar gamma-aminosmörsyra (GABA), som är den huvudsakliga hämmande neurotransmittorn i hjärnan. Dessutom producerar Candida, Escherichia och Enterococcus neurotransmittorn serotonin, medan vissa Bacillus-arter har visat sig producera dopamin. Bakterier producerar också kortkedjiga fettsyror (SCFA), såsom smörsyra, propionsyra och ättiksyra, som kan stimulera det sympatiska nervsystemet, slemhinnan från serotonin och därmed påverka minnet och inlärningsprocessen i hjärnan

-Ändrad tarmpermeabilitet – Kronisk stress har visat sig förändra tarmpermeabilitet (läckande tarmsyndrom), vilket är associerat med en låggradig inflammation som kan kopplas funktionellt till psykiska störningar såsom depression [4]. I många av dessa fall är det den ökade närvaron av cirkulerande bakterieendotoxiner, så kallade lipopolysackarider (LPS), som är grundläggande riskfaktorer för sjukdom.

Depression och ångest åtföljs ofta av förändringar i kolonmotilitet, vilket i sin tur förändrar tarmens mikrobiota, liksom kolonfysiologin och morfologin. Stressrelaterade störningar kan också förändra tarmbarriären, vilket utlöser en läckande tarm, vilket kan möjliggöra ett mikrobiotadrivet proinflammatoriskt svar genom translokation av vissa bakterieprodukter från tarmen. Till exempel Maes et al. fann i två olika studier att lipopolysackarid (LPS) producerad av tarmbakterier kunde öka immunsvaret hos deprimerade patienter. På samma sätt, i IBS, en sjukdom kopplad till förändringar i immunsystemet, hittades en korrelation mellan tarmmikrobiotasammansättning och hjärnvolymer hos patienter med IBS med tidigt livstrauma, vilket tyder på en förändring i förhållandet Firmicutes / Bacteroidetes, med Firmicutes ökat och Bacteriodetes minskat. Intressant nog misslyckades denna studie med att identifiera samband mellan ångest- eller depressionssymptom. Hos depressiva patienter utan IBS-symptom var emellertid förhållandet mellan Firmicutes / Bacteroidetes korrelerat med mikrobiotasammansättningen som profilerades hos patienter med IBS

Liknande observationer har gjorts i djurstudier. Yuet al. fann att depressivliknande råttor hade den relativa förekomsten av Bacteroidetes signifikant ökad, medan Firmicutes minskade markant. Hos möss som genomgick kronisk stress identifierades minskningar i släktet Bacteroides. Stressade möss har också visat sig ha större populationer av släktet Clostridium, vilket överensstämmer med tarmmikrobiota-profilen hos maternellt separerade gnagare. Släktet Clostridium förändras vanligen till följd av förändringar modulerade av tarmmetaboliter, såsom fenylalanin, tryptofan och tyrosin. Sådana metaboliter är en del av metabolismen av viktiga neurotransmittorer i däggdjur, inklusive se-rotonin, med konsekvenser för ENS och CNS-funktion och därmed signalering av tarm-hjärnaxel

IBS är en mycket vanlig sjukdom med oklar patofysiologi. Flera faktorer kan vara ansvariga för IBS-patogenesen. Tarmmikrobiota kan bidra till patogenesen av IBS genom att påverka GI-immunsystemet, slemhinnans permeabilitet, tarmmotilitet, visceral känsla, tarm-hjärnkommunikation och jäsning i tarmen. Behandling riktad mot tarmmikrobioten kan ge en lovande behandlingsmetod för IBS